tisdag 20 juli 2010

Hur högt ska jag skrika varje gång jag vill bli hörd?

Ni vet att det finns sådana där människor som alla tycker om. Även om man letar så hittar man inga fel och om dom finns så bryr man sig egentligen inte om dem. En sådan här människa som alla vill vara med, som alla känner och som är med överallt. En sådan som är såå himla rolig och alltid säger rätt saker som man skrattar åt, Vad skönt det måste vara att vara en av dom människorna, som aldrig behöver känna sig ensam, som alltid kan vara säker på att det finns någon eller flera stycken där som lyssnar och skrattar. En sån här som man blir så himla glad om den råkar lyssna och skratta åt just ditt skämt. Då kan man till och med välja vänner, det är kanske det dem gör, det kanske är därför alla önskar att de var med de här personerna. Men vad vet jag. Egentligen kanske det är väldigt ensamt, de kanske bara letar efter så mycket som möjligt att fylla sitt liv med. Man kanske undrar hur äkta allt är. Och hur många skulle verkligen vara där när saker blir lite svårare? Men det kanske är därför sådana människor aldrig har några svårigheter, de visar dem aldrig och på så sätt blir de så lätta att umgås med, för att alla vill egentligen ha deras liv.
För mycket tid att tänka på allt jag ser hos dig, jag vet att det går över, men det är lika svårt för mig

Inga kommentarer: