Åååh underbara häst!

Måste bara säga att min häst är så himla bra - kanske bäst. För mig är hon bäst.
För andra kanske hon inte är så mycket. Visst hon är fin, men kanske inte finast, hon är inte störst och hon hoppar inte högst. Men för mig så är hon störst, bäst och vackrast och jag vet att hon tar mig över allt bara jag säger åt henne att göra det.

Vi klickar så bra, när jag sitter ovanpå henne så är det som att vi är en varelse. Tillsammans är vi ett. Visst blir jag irriterad på henne ibland och visst blir hon sååå himla sur på mig vissa gånger men det handlar ju om att ge och ta. Om jag skulle hitta en människa som bara betydde hälften så mycket så skulle jag ha sådan enorm tur. Jag älskar henne, ett varv runt jorden och sen vidare ut i rymden. Så att det är svårt att hitta ord på det.

Och nej, man kan inte prata med ett djur, men det behövs egentligen inte, för till henne kan jag säga allt jag inte skulle kunna berätta för någon annan levande. Och jag får respons. Hon ger mig ett lugn, för jag vet att jag måste vara lugn och jag kan glömma bort allt, allt annat som händer. Hon ger mig också tid att tänka på allt annat som händer. Hon får mig att känna mig duktig på något.

Alla behöver någon slags skyddsängel! Något att fly till, något som tar hand om en. För vissa kanske det är en förälder eller en vän, ett foto, det kan vara alkohol eller droger, det kan vara ett instrument eller musik. Men för mig är det hon. Princess Leia. Hon är min skyddsängel!